Bloggen är den exeptionistiska nutidmänniskans dagbok.
Jag har skrivit dagbok 1 gång i hela mitt liv, det var typ i trean och den söta flickan i klassen sa att man bör skriva dagbok, då började jag föra dagbok och slutade samma dag.
Jag anser inte att jag har ett tråkigt liv men jag har ingen lust heller att skriva på min blogg om allt som hänt mig under dagen eller alla mina tankar jag fått under dagen, gör detta mig till en sämre människa?
Jag läser med förtjusning andras bloggar och beundrar deras engamenang i bloggandet. Jag har inget händelselöst liv men eftersom att jag denna höst jobbar hemifrån samt tar hand om Sofia (10 månader) så händer det inget speciellt anmärkningsvärt, för jag tänker inte sjunka så lågt att jag börjar blogga om att Sofia har bajsat 3 gånger på förmiddagen eller att hon sa DaDadadadad och jag tolkar det som att hon säger "Pappa, jag älskar dig" för att hon pratar inte ännu...
Så till Barlach, LovelyGodiva, Lindqvist, DieQuelle och alla er andra säger jag bara
-Blogga på, ni förgyller min tillvaro!!! Jag kommer igång snart...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

2 kommentarer:
fint, tack!
Det är prov på riktigt "engamenang" det!
Har tu inget stavvningsporgramm?
Brossan
Skicka en kommentar